Ingen produkt har gjort Sverige och Jönköping så känt i världen som Säkerhetständstickan. Dess historia är ett drama med många aktörer och ingredienser.

Våra utställningar

Tändsticksmuseets basutställningar är inriktade på att skildra enskilda människors öden på tändsticksfabriken.

Plan 1:

Bröderna Lundströms tändsticksfabrik
Utställningen i entrén berättar om hur bröderna Lundström grundar Jönköpings Tändsticksfabrik, mekaniserar produktionen och gör tändstickan så billig att alla har råd att köpa den. Och om hur säkerhetständstickan gör Jönköping till världens tändsticksstad.

Lena - ett kvinnoöde

Berättelsen om Lena Törnqvist är ett kvinnoöde i en brytningstid mellan det gamla och nya samhället. Lena är en av de många arbetarna på Jönköpings Tändsticksfabrik, som drabbas av fosfornekros, en sjukdom orsakad av arbetet med fosforn.

Handens arbete och tändsticksarbetarbostaden

Från början sker all tillverkning för hand eller med hjälp av enkla verktyg. Arbetarna samlas i en arbetssal under fabrikantens uppsikt. De första maskinerna är enkla och drivs för hand. Lägenheterna består av ett rum och kök och dessutom ingår vindskontor, vedbod och potatiskällare. Familjerna är ofta trångbodda. Tändsticksaskar viks och klistras i hemmen. Att låta vissa moment i tillverkningen ske i hemmen är mycket vanligt i den tidiga industrin.

Ingenjör Alexander Lagerman

Stora förändringar inträffar då uppfinnaren Lagerman anställs på Jönköpings tändsticksfabrik år 1870. I maskinhallen på bottenplanet kan du se hans geniala konstruktioner som starkt bidrog till tändsticksindustrins utveckling.

Plan 2:

Bernard Hay – en industriman

År 1853 börjar Bernard Hay som ung bokhållare och 1863 avancerar han och blir disponent. Under hans tid blir tändstickstillverkningen i Jönköping en storindustri. Fabriken inser betydelsen av att vinna kundernas förtroende genom jämn, hög kvalité och fasta priser.

Tändstickstryckeriet

Tändsticksetiketterna trycks på fabrikens eget tryckeri. I handpressen sker tryck med litografiska stenar. Här utförs provtryckning och tryckning av små upplagor. Under denna tidsepok får även bilden allt större betydelse och det visar sig att de olika etikettmotiven är ett lyckat försäljningsknep.

Satsmästare Wahlbom arbetsplats

Satsmästare Wahlbom har ansvar för att blanda samman alla ingredienser till knoppen på tändstickan. Ett mycket ansvarsfullt jobb som ger honom hög lön. Han är mycket skicklig och noggrann.

Tändstickskungen Ivar Kreuger

Affärsmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger spelar ett finansiellt högt spel och lever ett innehållsrikt och spännande liv. Hans tragiska död 1932 chockar en hel värld.