Historia
%20Dockor%202010%20%20(12).jpg)
Under 1844 - 45 startade bröderna Johan och Carl Lundström tändstickstillverkning i Jönköping. Den första tillverkningen var fosfortändstickor, först 1853 började säkerhetständstickor att tillverkas efter en uppfinning av kemisten Gustaf Erik Pasch.
Johan Lundström, som var kemist, tog upp och förbättrade Gustaf Erik Paschs patent. Den farliga vita fosforn byttes ut, stickan fick en större satsknopp och asken ett plån. I plånet fanns den ofarliga röda, amorfa forsforn. Försäljning av fosfortändstickor förbjöds i Sverige 1901, men tillverkningen av fosfortändstickor fortsatte fram till 1920.
1855 ställer bröderna Lundström ut sin säkerhetständsticka på världsutställningen i Paris och röner stor framgång. De vinner diplom och medaljer. Till skillnad från Pasch hade bröderna gjort en ask med plånet på den smala sidan.
En industriman
Bernhard Hay föddes i Varberg 1835. Vid Göteborgs Handelsinstitut studerade han handelslära, juridik, språk och affärskorrespondens. År 1853 började han som bokhållare på Jönköpings Tändsticksfabrik. Den då 17-årige Bernhard fick tidigt lära sig arbeta självständigt och bära ansvar när bröderna Lundström ofta var på resa. Hay fortsatte att avancera och 1863 blev han disponent. Tändsticksfabriken expanderade och fick en marknadsledande ställning av stor betydelse för regionen. Efter 45 år i bolaget, lämnade Bernhard Hay sin post.
Varför är tändstickan gjord av asp?
Ett material som asp är hållbart, vilket gör att stickan inte går sönder. Asp innehåller inte kåda och brinner med klar och jämn låga. Materialet är poröst, vilket göra att stickorna lätt suger upp smält paraffin. En enda aspstock räcker till 370 000 tändstickor. Fosfortändstickor fattade eld mot vilken skrovlig yta som helst. Tändsatsen innehöll vit/gul fosfor, vilket gjorde dem lättantändliga och giftiga. Arbetarna på tändsticksfabrikerna drabbades av fosforförgiftning, ofta med dödlig utgång. Säkerhetständstickan innehåller röd fosfor och går inte att tända mot något annat än ett plån, den är idag också giftfri.
Barnarbete
Många barn arbetade på fabriken och utförde samma arbetsuppgifter som de vuxna, med bara en tredjedel i lön. 1860 utgjorde barnen över hälften av arbetsstyrkan, de arbetade 10 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Alla processer i tändstickstillverkningen skedde för hand, men snart uppfanns maskiner som skötte de olika momenten. Färre arbetare behövdes och många barn försvann från fabriken.
Förändrade villkor för fabriksanställda
År 1892 uppfann ingenjören och uppfinnaren Alexander Lagerman en komplettmaskin som ersatte fem andra maskiner i tillverkningen av tändstickor. Något som resulterade i att många anställda blev arbetslösa. Denna effektiviseringen ledde till att fabriken gick med stora vinster och bostäder till de anställde byggdes. På detta sätt får arbetarna det bättre och knyts hårdare till fabriken. År 1900 bildade arbetarna på fabriken en fackförening. I föreningen ägnade sig arbetarna främst åt sociala frågor, för att år 1917 bli kraftfull och ägna sig mer åt fackliga frågor.
Ivar Kreuger
I samband med att Ivar Kreuger år 1917 tog över alla svenska tändsticksfabriker skapade han ett enda bolag, STAB, Svenska Tändsticksaktiebolaget. Efter första världskriget rådde det kaos på världsmarknaden. Kreuger köpte upp tändsticksfabriker över hela världen genom hemliga transaktioner och snabba manövrar. Många av Europas statschefer vände sig till Kreuger och han borgade för stora lån. I utbyte fick han tändsticksmonopol i de aktuella länderna. Snart hade han monopol över hela världen. Omkring 1930 stod STAB för 60- 70% av världens tändsticksproduktion.
I början av 1920 blev intresset stort för Kreugeraktier. Dessa aktier ansågs som helt säkra. Många investerade nästan hela sin förmögenhet i aktierna. Den 24 oktober 1929 utbröt panik på New York-börsen. Detta var början till den stora börskraschen. Den drabbade även Kreuger, men han försökte hålla skenet uppe. 1932 dog Kreuger i Paris. Det råder än idag stor osäkerhet kring huruvida Kreuger begick självmord eller inte. Aktiernas värde föll och blev värdelösa. Detta ledde till ruin och självmord för många. Många Kreugerföretag gick i konkurs och flera svenska tändsticksfabriker fick läggas ner, med stor arbetslöshet som följd. Omdömena om Kreuger är många. En nationalekonom kallar honom "den ojämförligt störste tjuven i svindleriernas historia".